Vart går gränsen på vad jag skriver om?

pJag vet att jag är väldigt öppen i min blogg kring mycket, men det är sådan jag är. Jag är en öppen person, och sålänge jag står för det jag skriver och ingen råkar illa ut eller tar illa upp så tycker jag att det är en befrielse att få skriva och har alltid gjort.

Men, vart går min gräns egentligen? Har jag ens någon? Ja såklart att jag har! Man kanske kan uppleva att jag inte håller något privat för mig själv och mina närmsta utan att jag delar med mig om för mycket eller rättare sagt- allt, men sanningen är att jag kan skilja på privat och personligt. Det personliga har jag inga problem att dela med mig av, såklart inte allt, men mycket. Det är lite av mina tankar, känslor, vad jag gör, inte gör osv. Det som är privat skulle jag inte dela med mig utav, tex privata saker om mina nära och kära, mitt arbete skriver jag ingenting om, jag skulle aldrig få för mig att gå in på privata delar om min relation med min pojkvän som tex vårt sexliv eller om vi bråkar. Inte heller om väldigt privata tankar eller känslor jag har. För människor är onda, inte alla, men många. Tyvärr, men det är så, därför måste man välja vad man delar med sig av och inte eftersom det ALLTID finns folk som kan vända det emot en. Att folk snackar skit är en sak för det gör alla, även du som läser detta just nu denna sekunden, men det gör inte en människa automatiskt till ond (eller okej det beror ju på vad för skitsnack, såklart.)

Människor som tror att jag skriver och är öppen om ALLT, berättar allt jag gör osv, det är ju rätt… korkat tänkt ändå? Jag skriver och berättar inte ens om 50% vad som händer i mitt liv, så det ni får ta del utav är bara en liten del. Jag kan visst skriva om vad jag gör på dagarna, visa bilder, bli djup och öppna upp mig, men nånstans går gränsen och det trodde jag att folk förstod. Jag skriver inte om alla människor jag pratar med eller fotar varje gång jag går och kissar liksom. Så det ni får se är endast 50% och knappt det. Denna bloggen är mitt intresse på min fritid, jag hade en blogg förr som jag tjänade pengar på och då skrev jag flera inlägg dagligen vilket tog otroligt mycket av min tid men eftersom jag tyckte att det var roligt så var det ju värt det, nu skriver jag ju inte dagligen utan när jag känner för det helt enkelt. Jag vet att det var många som tyckte att jag delade med mig för mycket av mig och mitt liv på den förra bloggen men det gjorde jag faktiskt inte ens då. Det gäller att ha balans, och när man har lärt sig det så kan man vara hur personlig man än vill för då har man den gränsen i sig som en spärr :) Så ni som tycker att jag är korkad som delar med mig av ”allt” och inte har något privatliv, tänk efter vem det egentligen är som är korkad. Jag väljer mina ord och vad jag ska utelämna eller ej och så är det med det. Jag ska bli mamma, men bara för det så betyder det inte att jag inte ska få blogga och skriva av mig, visa bilder eller så, men jag skulle aldrig dela med mig av allting för sådan är jag inte. Jag väljer vad jag publicerar eller ej, på samma sätt som att ni väljer ifall ni vill läsa eller ej.
Och även om jag hade velat dela med mig av minsta detalj om mitt liv så vad hade det gjort då? Jag tvingar ingen att läsa men det är rätt kul att det alltid är så, att de som stör sig på en människa är de som är de mest trogna läsarna :)

E6B32B6C-2041-408D-9CA4-560243142EB6

blogstats trackingpixel

En reaktion på “Vart går gränsen på vad jag skriver om?

  1. Hmmm undrar så mycket över vem det är som kommenterat att du delar för mycket om dig själv? Alla får för fan dela med sig så jävla mycket dom vill. (Haha ursäkta all aggro men vadfan) är det någon som stör sig så mycket på det, varför då läsa?

    Keep going strong och ignorera alla haters!
    Love you

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>