En dikt till någon jag aldrig kommer glömma ❤️

En dikt till någon jag aldrig kommer glömma ❤️

När jag såg dig första gången var i början på 2017’s vår. När jag förstod att du var min på riktigt så fällde jag en glädjetår, för du blev min trygghet efter att inte haft ett hem på ett helt år. Jag bodde hos olika vänner och ibland hos min mamma, orsaken till detta var att mitt förhållande tog slut och jag flyttade därifrån med detsamma.
Det blev jobbigt att ha alla mina saker på mammas vind och i min pappas garage, och mina kläder fanns lite överallt i olika bagage. När jag inte hittade vad jag sökte så fanns det ju en hel ställen att leta på, ja det säger ju sig själv att det tog på mitt psyke att ens leva så.
Det kändes bra när jag såg dig direkt, du såg rätt så sliten ut och långt ifrån perfekt. Jag såg dock dina potential, vilket gjorde lyckan helt brutal, och när jag efterhand hade alla mina saker samlade blev lättnaden total.Vi lärde känna varandra bättre och vi klickade vi två, tur var ju det eftersom vi skulle leva tillsammans väldigt nära inpå.

Du har sett mina brister och du har sett mitt bästa jag, och du har alltid stått kvar där både natt och dag. Du har aldrig dömt mig när jag har fått mina aggressiva utbrott, när jag tänker efter så är det mycket som du utstått.
När jag ändrat på dig så har du aldrig nånsin klagat, du har snarare sagt att det är bra att jag förnyat dig och dina brister har lagat.
Vi har även haft många bra stunder ihop, både när vi umgåtts med andra eller inte gjort ett knop.
Tänk alla hemlisar vi har, och jag kan lova dig att alla våra minnen kommer finnas kvar. För även fast jag lämnade dig för någon som passar mig bättre i nuet som jag lever i, så var det med dig som jag utvecklades och växte som person när det bara var vi.

Förlåt om jag delade med mig av mig själv utan att ens fråga dig om det var okej, och du ska veta att min tanke aldrig var att nånsin välja bort dig.
Jag vill verkligen tacka för allting som vi delat, jag har aldrig känt mig ensam för vi har ju haft varandra och gjort allting som vi velat.
Det gör lite ont att se dig så ofta eftersom vi bor ett hus ifrån varandra nu, när jag går förbi dig känner jag att någon tittar på mig och när jag tittar upp så är det alltid du. Vi ler emot varandra varje gång vi möts vid hörnet där vid dig, för hur det än ligger till så väcker du känslor inom mig.
Ibland så önskar jag lite att du befann dig ännu längre bort, för det känns i hjärtat när jag tittar på våra kort.
Även fast det svider att du träffat en ny tjej, så hoppas jag att du trivs bra med henne och att hon är snäll emot dig.
Att du föralltid kommer att vara speciell det är ingen hemlighet, inte heller att jag kommer fortsätta att älska dig i all evighet. Hejdå till dig, min älskade förra lägenhet.

75BD9E8C-082F-4FAB-8B8C-EA1C93F2A2287E5EFE82-BA71-4F3D-A593-51117DA9AF45

 

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>