Färdigflyttade!

PUUUUHHH!!!

Alltså nu kommer inlägget som jag längtat efter, nämligen (okej vi måste köra trumvirvel på detta) *trumvirvel* Nu är vi färdiga med flytten! Eller ja, blir man någonsin färdig helt och hållet? Vi har iallafall målat klart dörrar, garderober, skåp och sovrum. Millys rum är tapetserat och klart. Golven är klara i vårt sovrum, kök, hall och i Millys rum. Alla fönster är bytta, flyttstädningen i gamla lägenheten är finito och alla våra saker är flyttade till vår nya lägenhet (vi blev helt klara i söndags visserligen).

Nu är det allting som ska plockas upp och organiseras men det mesta är upplockat iallafall, sen att det ligger lite hullerombuller är en annan femma haha.. En rolig sak som jag ser framemot väldigt mycket är Millys rum! Jag har fått helt fria händer att göra det, tapeten och golvet är klart så nu är det bara att köra såfort tillfället ges 😊 Det svåra är att få inspiration tycker jag, men när jag väl fått det så bubblar alla idéer och bilder i skallen på mig som ett galet bubbelbad i hjärnan.

Milly tyckte att det var kul att gymma häromdagen under tiden jag vek hennes kläder och fixade iordning hennes garderob, iallafall i 10 minuter, men det är bättre än ingenting.

60A41B46-8899-468D-82A5-A168B2AD3E81

DAFE4B05-B3ED-4541-9783-1E5513363670

088BFDBC-8CFC-4D7A-8DB6-99BBD6A1876B

5957A8F2-453A-4876-A4FA-407E7C4C454E

Det ska bli kul att uppdatera med bilder osv på alla rum som jag tänkt lägga upp här, och vet ni vad? Jag vloggade under flytten!!! Vet dock inte riktigt om jag ska lägga upp ”slutresultatet” i samma vlogg?

Att flyga med en bebis!

Jag tänkte att jag skulle skriva ett inlägg om hur det var att resa med Milly. Först och främst måste jag bara säga att det gick helt över förväntan.. jag fruktade det allra värsta (vilket i detta fallet var ett bra knep för då var jag förberedd på att allt möjligt kunde hända). Samtidigt så hade jag ändå en lugn inställning till det hela och det smittade antagligen av sig på både henne och Johannes. Jag och Johannes hade fan världens bästa samarbete, vilket superteam vi var! Vi rockade seriöst hela flyg-grejen. Allt från första steget in på flygplatsen till sista steget ut på den andra flygplatsen.

När vi reste till flygplatsen så stack vi hemifrån vid 08 vilket betydde att vi fick väcka Milly men då hade vi hunnit fixa klart typ allting. Johannes väckte henne och klädde på henne, jag fixade maten och när han matade henne så packade jag ner det absolut sista. Sedan gick vi i TURBOFART till stationen där vi mötte min pappa och två syskon och så tog vi tåget till flygplatsen i Kastrup. Tågresan tog lite mer än en timme, Milly tappade tålamodet ett par gånger men vi tog upp henne och underhöll henne. När vi kom fram till flygplatsen så skulle vi checka in våra väskor och sedan dra till säkerhetskontrollen. Vi hade ju barnvagnen med oss (vi har en klickvagn så vi hade bara med oss bilbarnstolen på vagnen alltså hade vi varken med oss ligg eller sittdelen) och vi hade ingen aning om hur man skulle göra med vagnen. Checka in? Plasta in? Men det visade sig att vi kunde ha vagnen med oss ända bort till gaten och det underlättade otroligt mycket :)

När vi skulle igenom säkerhetskontrollen så skulle vi ta itu vagnen (alltså ta bort bilbarnstolen och vika ihop själva vagnen). Jag fixade våra handbagage, packade upp och lade det i lådor, lade våra jackor i lådor osv så som man brukar göra. Johannes tog isär vagnen och det visade sig att man även skulle ta bort hjulen men det fixade han. Under tiden sprang Milly själv igenom kontrollen, eller så var det så att jag gick med henne igenom den och självklart pep det och blinkade rött… de visiterade oss och så tog det någon konstig vätska på Millys händer som tydligen var för att märka ifall hon hade något sprängämne i sig? Wtf? Det hade hon inte givetvis och de hittade ingenting på mig heller. Jag måste bara tillägga att ni som rest ni vet ju den stressen man har i säkerhetskontrollen med både lådorna, allt man ska ta ut från väskorna, jackor och allt annat. Det går i rekordfart och man skyndar sig som om ens sista stund vore kommen. Jag kan lova att detta gick sjukt snabbt och det var varken mer eller mindre stressigt än vad det är utan en bebis.

Sedan hängde vi på flygplatsen. Hela sällskapet skulle äta och eftersom jag bara ville ha dricka och kön var sinnessjukt lång så stod de andra kvar i kön och jag traskade bort till ett skötrum och bytte blöja. När jag var tillbaka så hängde vi där tills alla var mätta och belåtna, Johannes hade Milly och jag stack och letade efter mikro eller kokat vatten. Detta var ett moment som jag inte alls visste något om, vi behövde ju fixa mat men hade inget varmt vatten utan vi hade köpt kallt vanligt vatten inne på taxfreen (vi fick ta med Millys ersättning plus vatten genom säkerhetskontrollen men vi hade redan kastat det imed man inte får ha med sig någon vätska – men nu vet vi att man får ha med sig vatten om det är till ens bebis) men jag tog första bästa ställe där man kunde äta och så frågade jag efter kokt vatten. Shit vad hjälpsamma folk är när det har med barn att göra.. jag bara höll fram nappflaskan och frågade efter vatten och fick verkligen ett trevligt bemötande ”det är klart att jag har vatten, och jag vet precis hur det är att resa med barn”. 

Sedan var det dax att traska bort till gaten, där lämnade vi vagnen och så gick på planet. Vi var tvugna att gå ut utomhus och sedan gå upp för en trappa till flygplanet och jag blev rätt nervös när jag såg den trappan. Pappa gick bakom mig och Johannes framför med våra väskor och jackor, och jag var livrädd för att ramla. Vi gick in på planet, satte oss och sedan hade vi nästan 3.5 timmar på flyget tills vi skulle landa. När vi startade så fick Milly ha på sig sina hörselkåpor för att inte få ont i öronen och det slutade med att hon deckade och sov i princip hela flygresan. Hon vaknade ett par gånger men hon somnade om efter att ha fått ”leka” lite. Jag hade henne i min famn hela resan förutom när när hon var vaken och ville ha lite mer action, och Johannes bytte hennes blöja när det behövdes. Sammanlagt skrek hon typ max 5 minuter varav de minuterna inte ens var sammanhängande. Jag fick vagga, guppa och gunga henne vääääldigt mycket då och då för att hon skulle fortsätta att sova men det var det värt. Vad gäller bälte så fanns det ett speciellt bälte till spädbarn som man kopplar i sitt eget bälte.

Jag skrattar fan ihjäl mig av denna bilden. Både hörselkåporna och bältet kändes rätt stort för henne och dessutom tryckte de in kinderna haha.

00A36563-CAE8-4128-84F4-D744AC25133A

Vi kom fram till flygplatsen i Spanien och vi tog taxi till lägenheten vi skulle bo i. Taxiresan tog nästan en timme men eftersom chauffören körde som om han hade stulit bilen samtidigt som det guppade en del så njöt Milly för fulla muggar och vilade/sov hela den bilresan också.

Hemresan var i princip likadan bortsett från att taxibilen hämtade oss redan klockan 05 på morgonen. Hon var lite mer tjurig generellt men hon vilade och sov typ hela tiden då också. Den sista kvarten så fick hon något ryck när hon var vaken och började prata på planet men det var inget jollrande utan det var som den falskaste operan jag någonsin har hört. Det lät som gallskrik fast i prat men hon var hur nöjd som helst och hon charmade flygvärdinnorna och andra passagerare. Tågresan hem från flygplatsen var inte så kul för Milly men det hade varit så mycket intryck och hon hade varit så duktig så att gå runt med henne på tåget och underhålla henne gjorde ingenting. 514E4C40-1F2E-4F89-A4FA-2D1074C6506E

Så själva resandet kunde inte gått bättre! För att sammanfatta de punkter som jag anser hjälpte oss mycket:

Förberedelser! Jag förberedde ett bra tag innan resan. Jag googlade runt om vad som var bra att ha med sig till en bebis. Jag skrev en lista på min telefon som jag fyllde på efterhand vilket underlättade själva packningen. I våra handbagage så hade jag i ena väskan lagt blöjor, iPad, handduk, våtservetter och extra ombyte till henne. I den andra väskan fanns mat, nappflaska, nappar, vatten, handduk och en leksak (jag kom nämligen på att det var mer smidigt och praktiskt att köra mat i ena väskan och blöjbyte i andra så att man slapp rota runt). I våra incheckade bagage hade jag lagt samma saker i båda – typ blöjor och mat ifall någon av väskorna skulle komma bort.

Maten! Vi hade med en termos med varmt vatten, en flaska med kallt vatten (så att de skulle bli lagom temperatur) plus två nappflaskor. I den ena flaskan hällde vi ersättning i redan hemma eftersom den maten får ”stå ute” i två timmar vilket betydde att den räckte tills vi kom fram till flygplatsen. Väl på flygplatsen så blandade vi lite ny (Milly äter väldigt ofta men mindre portioner) så hon fick äta fram till säkerhetskontrollen (termosen slängde vi ner i de incheckade bagaget). Efter säkerhetskontrollen så gick jag och fixade varmt vatten och så blandade vi ny som hon kunde ha ett tag på flyget. När flygvärdinnorna kom och frågade ifall vi ville ha kaffe eller annat att dricka så bad vi om två muggar med varmt vatten och så hällde vi i det i den andra flaskan tillsammans med lite av de kalla vattnet (lite varmare temperatur eftersom hon inte skulle dricka det just då direkt).

Vagnen– Vi anpassade oss efter Millys behov och eftersom hon inte alls gillar att ligga i liggdelen utan hellre vill ”vara med” men är för liten för sittdelen så tog vi bara med själva vagnen och bilbarnstolen eftersom det är en klickvagn. Bilbarnstolen behövde vi ju även i Spanien eftersom vi skulle åka bil, så istället för att släpa på onödiga delar så gjorde vi så och det var väldigt smidigt. Vi fick som sagt ha vagnen ända till gaten och så är det tydligen på de flesta flygplatserna. Det är bara att fråga personal annars! Vi använde inget skydd till vagnen eftersom de lade i den där direkt. När vi sedan hade landat så fanns vagnen precis utanför när vi kom till Spanien och på hemvägen fick vi hämta den där man hämtar vanliga bagage.

Flyget– det är lite störigt att ifall man reser med ett spädbarn så måste man sitta vid fönstret, för om man ska till toaletten så blir det lite omständigt men iförsig så är det likadant även utan en bebis.

Teamwork! Oavsett vem man reser med så finns det alltid någon som kan hjälpa, folk har verkligen mer förståelse än vad man kan tro när det gäller att resa med barn. Det var en kärring som suckade och himlade med ögonen när hon såg att vi gick på samma plan som henne med en bebis men när vi hade landat och skulle gå ut så log hon.. Antar att hon trodde att det skulle bli en skrikig resa men även om det hade varit det så hade det varit skitsamma. Tål man inte sånt så får man ju skaffa sig ett privatplan :)

Vecka 17!

Igår gick vi in i en ny gravidvecka, nämligen vecka 17! Det betyder även att vi gick in i femte månaden. Snart har halva tiden gått och det är helt galet ändå, tänk att det ligger en halvbakad bebis i min mage? Höll på att skriva halv-INBAKAD men det är ju för fan ingen calzone jag har i magen..

Hur var vecka 16 då? Egentligen har jag inte märkt någon större skillnad, men det kan ju ha varit för att jag varit sjuk och inte riktigt kunna känna efter eller så. Det jag däremot märkt sista tiden är att jag blivit mer och lättare andfådd av saker jag klarat av innan utan problem, men det är inte så konstigt med tanke på att det pumpas extra mycket blod i min kropp just nu. Vad gäller cravings hade jag det förra veckan, efter saltlakrits. Jag gick all in i affären bland alla lakrits och skyndade mig ut därifrån som om min sista tid vore kommen, och slet upp papperna så att jag kunde äta haha..

Men en sak som jag föralltid kommer att minnas angående slutet av vecka 16, det är att jag för första gången fick känna fosterrörelser!! Jag har inte känt sparkar eller så, men rörelserna.. jag har tidigare läst att man kan känna som ”en fisk som sprattlar” långt ner i magen men inte tänkt så mycket mer på det eftersom jag absolut inte vet hur det känns. Men när jag en kväll låg på rygg i sängen så kände jag hur det var som att något ”petade” på mig. Jag vet absolut inte hur jag ska förklara, men om ni tänker er att ni tar ert pekfinger och försiktigt petar på er hand så kändes det så, eller som om en fisk slog till en kant med en fena. Som sagt är det sååå svårt att förklara verkligen! När jag läst om fosterrörelser har jag även läst att det är lätt att blanda ihop med gaser, typ att det kan kännas likadant, men detta har jag aldrig nånsin känt förut. Någonsin. Det var typ 10 cm nedanför naveln till vänster. Morgonen efter när jag låg i sängen igen så kände jag det på samma ställe, två gånger. Jag säger bara en sak: wow.

Riktiga sparkar brukar man kunna känna runt vecka 20 men det beror även på hur moderkakan ligger, vissa känner tidigare och vissa senare. Det är så individuellt. Jag kan ju säga som så att Johannes tycker tiden går riktigt långsamt, han började prata om att känna sparkar redan i vecka 7 och nu vill han bara trycka på en knapp så att det blir oktober. Helst igår.

Egentligen skulle vi till specialistmödravården igår men eftersom jag är sjuk så fick vi ställa in det vilket är riktigt typiskt då vi väntat på den tiden i över en månad (jag ska ju skrivas in där pga min epilepsi), har fått en ny tid på tisdag men vi får se om vi kan gå på den med tanke på mitt jobb. Hoppas att det löser sig!! Humöret är ganska stabilt, jag är lite känsligare bara och tar illa vid mig av grejer som jag normalt kanske inte hade gjort. Annars är det lugnt. Illamåendet har jag inte känt av nu när jag varit sjuk eftersom jag bara vilat och så :)

Jag ser mer och mer framemot denna resan som är kvar tills vår lilla mini kommer ut och vi kan ha henne/honom här hos oss! Det är först nu de senaste veckorna som jag kunnat knyta an lite mer,  jag har inte kunnat/vågat göra det och det har mycket med första trimestern-helvetet att göra. Jag vet att jag lovat att skriva ett inlägg om det och tro mig det ska jag också, det är bara lite känsligt att göra det och inget jag slänger ihop på en halvtimme :)

Bebisen vecka 17:

838E2A11-42F8-4B68-A666-4E93C6E93544

Mamman vecka 17:

88BB93F4-5E81-4A25-95D1-5877E6B684E4

 

Min lilla shoppingrunda: (lägg märke till att klubban redan var uppäten och polkagrisen öppnad när jag hade hunnit hem haha..)

7338D31C-30F0-464C-A243-AF43EE92CE0B

En till köttätare i hemmet

Nu är jag hemma igen! Men vet ni vad? Gissa vad som hände efter jag hade bloggat? Jo jag kände hur hela munnen började vattnas, hur magsäcken började jobba.. sen fick pappa tvärstanna. Ut sprang jag, satte mig på huk och hulkade som en jag vet inte vad (tänkte skriva hulk, eh??) jag hade ju ännu inte ätit nånting då så det kom inte upp nånting men det kändes bättre efteråt. Skönt, då vet jag att mina kräkreflexer fungerar haha..

Btw så stämde min magkänsla, vi åt brunch. Synd bara att jag inte fick i mig lika mycket som jag hade velat men det betyder att jag laddar upp extra mycket inför ikväll för då ska jag och Johannes iväg och fira valborg :) jag har lovat att stå för salladen och vitlöksbröden, funderar även på ifall jag ska baka nånting men då får jag börja med det nu på momangen. Ok nu när jag ens skrev det sista så undrar jag: vem är jag?! Vem har jag blivit?! Jag hatar ju att baka haha.. men ska väl bli en sån cool mysig bak-mamma så lika bra att öva, haha.

FÖRRESTEN VET NI VAD JAG KÖPTE? Can’t believe it... jag har liksom en blandad känsla- ”jag-vet-inte-om-jag-kommer-våga-sova-hemma-med-denna-i-min-närhet” eller ”fyfan-vad-cool”. Jag köpte en köttätande växt. Wahhh!!!! Testade att mata den inne på Ikea och jag blev skiträdd när den stängde sig men jag var faktiskt tvungen att köpa den så den står just nu i mitt kök och ser ut att vilja äta upp mig. Jag har på riktigt alltid varit rädd för dessa växterna, har hört och sett så mycket skräckfilmer/historier om sådana sen jag var liten. Men nu måste jag ju våga lite mer, för att påtal om att bli mamma så ska ju bli det, och mamma vågar allt. Typ.  Förresten, nu behöver inte min pojkvän längre känna sig som den enda köttätaren i hemmet längre…. köpte den enbart för att han inte skulle känna sig ensam. Verkligen. *host*

892E5485-F188-45F4-9527-0B64B3B64F96

729FA0AC-9B16-470B-8645-C530B4671D9F

7F97C9B3-E38C-44E9-9035-7DBEE3DAF1D3

Och kolla här.. den stänger verkligen tänderna när den får nåt i munnen… (ja de kanske är självklart för de flesta men jag har inte sett det i verkligheten innan..)

045787E2-4D4E-47B5-B23E-58292F1DA744

1EFA3BEA-DDE0-4600-9FDB-EE07D7A0EA75

Och nu får den hänga där. Vågar absolut inte dra ut den.

E6D6DFFD-B269-449D-A1FC-332499CD898C